Vers 1: 

Morgonrusning, bilkö i vår rondell, 

blinkersen vilar, men ilskan min är snäll. 

En cyklist vinglar, en något stressad chaufför,

 och någon på tutan som jag tror han förstör. 

Eh yeah... Oh No! 

Vers 2: 

Grannen kör i mitten, mobilen i sin hand, 

med kaffemugg i knäet och noll kontroll mot land. 

En firmabil pressar, en Tesla glider loss 

och gamla Volvon hostar men drar förbi, förstås.

Refräng: 

Vi möts i varje fil, med gas och broms i hand, 

vi kör med våra stilar, med lite blodad tand 

Så ge mig en blinkning, ge nå’n lite ro, 

vi kör ju alla hemåt – till nå’n som är så go’. 

[Mellanspel] 

Vers 3: 

Nå’n ligger för nära, en annan kör som helt blind,

med basen på max - och backspeglar i vind. 

En förare nyss fylllt arton – full av stolthet, mod. 

bredvid nå’n som sett allt- och kört genom kras och blod. 

Eh yeah... Oh No! 

Vers 4: 

En krasch i korsningen precis– nu stannar 

plötsligt allt, 

blåljus i skymningsräden nån har tappat sin 

gestalt. Hej då 

Jag höll hans hand, hans blick blev sakta tom och

grå, 

och bilverkstan blev sjukhuset, där hoppet låg

som så. 

Brygga: 

För bakom denna ratten, finns alltid plats för liv, 

med minnen och besluten – och många 

perspektiv. 

Du vet aldrig vem du möter, vem som just 

förlorat nå’n, 

så kör med lite kärlek, det kan rädda någons son.

Refräng: 

Vi möts i varje fil, i med- och motvind här, 

med skador som syns blödande – och sånt vi ofta

bär 

Så blinka nu i kurvan, och titta en gång till, 

det kostar ju så lite – så fråga om du vill!