[Vers 1:] 

Jag har gråtit i duschen, jag har skrattat på dass

haft ögon som brunnit och hjärtat i pass 

Jag har spelat den starke, den lugne, den bäste

 men ingen blir fri av att va bra, utan fäste 

[Vers 2:] 

Så jag släpper mitt skratt som en raket i juni 

det bubblar i bröstet, som vin från en tunna i 

Tunis 

Jag måste inte le varje dag för att duga – 

men när glädjen vill dansa, ska ingen få stjälpa 

min stuga 

-nej nej 

[Refräng:] 

När glädjen får plats – då ler jag med tårar då

 skakar min kropp, en av alla Dårar 

och ändå behållit – i skrattets balans 

jag är man, jag är fri – snälla, ge mig en chans!

 [Mellanspel, solo saxofon] 

[Vers 3:] 

Jag har stått i en bar och spelat min roll 

men sanningen skrattar när masker blir noll 

Det är inte svaghet att känna sin lycka 

det är mod, det är kraft – det är skönt, bara 

släppa sin krycka 

[Brygga:] 

Vi behöver inte garva för att slippa gråt 

men låt skrattet bli bro – mellan skam och förlåt

För ibland är det glädjen som bär våra ben 

när sorgen gjort marken för smal och för sen

[Sista refräng:] 

När glädjen får plats – då reser jag mig 

då hör jag mitt hjärta – och det sjunger med dig

 Vi behöver inte skratta, hela vägen hem 

men när det bubblar – släpp taget, min vän!

[Outro:] 

Så skratta du man – när det går och när det 

brister 

när livet gör ont, men också när det gnistrar

Glädje är vild, den är vacker och sann 

– och shit, vad den klär dig… 

du levande man. 

du levande man