
Ea nam legere mentitum prodesset
Tack för att du scannade QR-koden i boken!
Här hittar du låten som hör till detta kapitel.
Just nu kan du lyssna direkt här på sidan – och när låten släpps officiellt kommer även länkar till Spotify & YouTube.
🎧 Lyssna direkt:
(Nedan kommer ljudspelaren)
Texten ligger också här nedan.
📌 Tips
Spara gärna sidan som favorit om du vill återvända till låten, under resan genom boken.
Låt 13 från Kapitel 25
At varius vel pharetra vel turpis
[Vers 1:]
Jag har gråtit i duschen, jag har skrattat på dass
haft ögon som brunnit och hjärtat i pass
Jag har spelat den starke, den lugne, den bäste
men ingen blir fri av att va bra, utan fäste
[Vers 2:]
Så jag släpper mitt skratt som en raket i juni
det bubblar i bröstet, som vin från en tunna i
Tunis
Jag måste inte le varje dag för att duga –
men när glädjen vill dansa, ska ingen få stjälpa
min stuga
-nej nej
[Refräng:]
När glädjen får plats – då ler jag med tårar då
skakar min kropp, en av alla Dårar
och ändå behållit – i skrattets balans
jag är man, jag är fri – snälla, ge mig en chans!
[Mellanspel, solo saxofon]
[Vers 3:]
Jag har stått i en bar och spelat min roll
men sanningen skrattar när masker blir noll
Det är inte svaghet att känna sin lycka
det är mod, det är kraft – det är skönt, bara
släppa sin krycka
[Brygga:]
Vi behöver inte garva för att slippa gråt
men låt skrattet bli bro – mellan skam och förlåt
För ibland är det glädjen som bär våra ben
när sorgen gjort marken för smal och för sen
[Sista refräng:]
När glädjen får plats – då reser jag mig
då hör jag mitt hjärta – och det sjunger med dig
Vi behöver inte skratta, hela vägen hem
men när det bubblar – släpp taget, min vän!
[Outro:]
Så skratta du man – när det går och när det
brister
när livet gör ont, men också när det gnistrar
Glädje är vild, den är vacker och sann
– och shit, vad den klär dig…
du levande man.
du levande man